Kakan & Jag med Grace 

Kakan: "Alltså … matte, du och dina stolar. Jag förstår inte riktigt grejen – men okej då, om det får dig att skratta sådär, så får väl jag blinka långsamt och ge mitt godkännande. Själv vet jag ändå att den bästa stolen är den du redan värmt åt mig därhemma."

"När stolen inte var till salu …"

Ibland får man hitta sin egen lösning. Den turkosa loppis-stolen fick inte följa med mig hem – men bilden, tillsammans med Grace, stannade kvar. Det blev en stund av skratt och lek med min vän Eva och Lena i butiken. Ett minne som visar att det inte var själva stolen, utan ögonblicket runt omkring, som blev det verkliga fyndet

"Hej, jag heter Grace! 

Jag är ett hem på hjul, en följeslagare och ett äventyr i rörelse 
I mig ryms kaffedoften på morgonen, skratt under stjärnorna och stilla nätter när världen känns för stor
Jag har sett sjöar spegla solnedgångar och grusvägar bli dansgolv - jag har burit både tystnad, gråt och sång. 
Här inne är det alltid plats för värme, för vila - och för en katt som heter Kakan.